Med testet kan du ta reda på om du har en ärftlig benägenhet för bristfällig funktion av enzymet som bryter ner laktos. Celiakitestet innehåller följande undersökningar: vävnadstransglutaminas IgA-antikroppar (S -tTGAbA) och immunoglobulin A (Ig A).
Vävnadstransglutaminas
Vävnadstransglutaminastestet används vid undersökning av celiaki.
Vävnadstransglutaminas IgA-antikroppar
- Blodprov kan pålitligt undersöka celiakiantikroppar och identifiera personer där celiaki är sannolik.
- Det är inte värt att börja med en glutenfri diet innan tester och diagnos har gjorts.
- Celiaki bör undersökas om risken att drabbas av celiaki är större än vanligt.
- Via Puhti kan du undersöka celiaki utan remiss.
Vad är vävnadstransglutaminas?
Vävnadstransglutaminasantikroppar används vid diagnos och uppföljning av behandling av celiaki.
Celiaki är en sjukdom där gluten, som finns i vissa spannmålsprodukter, orsakar störningar i näringsupptaget. Cirka två procent av finländarna lider av celiaki. En stor del av celiakipatienterna är omedvetna om sin sjukdom.
Celiaki är en autoimmun sjukdom där gluten, ett protein i vete, råg och korn, skadar cellerna i tunntarmens slemhinna. Skadorna orsakas av glutenets prolamindel, som varierar mellan olika spannmål. Som ett resultat av skadorna förstörs slemhinnans villi gradvis och näringsupptaget till blodomloppet störs.
Celiaki kan orsaka en mängd olika symtom, men även symptomfri celiaki bör behandlas eftersom det kan leda till bristtillstånd som orsakar andra sjukdomar och öka risken för vissa cancerformer i matsmältningskanalen.
Om du misstänker celiaki bör du söka tester så snart som möjligt för att få diagnosen och påbörja behandlingen.
Vävnadstransglutaminas är ett antikroppstest som kan användas för att diagnostisera celiaki.
Bekanta dig med celiakitestpaketet, som förutom vävnadstransglutaminas (IgA) innehåller immunoglobulin A (IgA) värde, vilket i sin tur anger mängden av IgA-klassen immunoglobuliner som är centrala för att identifiera celiaki. Via Puhti kan du undersöka utan läkarremiss.
Du kan enkelt beställa en läkares fjärrkonsultation direkt från slutet av Puhdis resultatrapport om du vill diskutera dina resultat och din hälsa, om resultaten avviker från referensvärdena, om du har symtom eller om du misstänker en sjukdom.
Celiakisymtom
Celiakisymtom kan vara svåra att identifiera eftersom de är mångsidiga och mycket individuella. Ibland kan symtomen vara milda och i sällsynta fall kan celiaki vara symptomfri. De vanligaste celiakisymtomen kan dock delas in i två kategorier: symtom från matsmältningskanalen och andra symtom.
Celiaki finns i två former: tarmceliaki och hudceliaki.
Symtom från matsmältningskanalen
- magont
- diarré och lös avföring
- uppblåsthet
- tarmkramper
- gasbildning
- illamående, aptitlöshet och kräkningar
- viktnedgång
Andra möjliga celiakisymtom
- hudceliaki, hudsymtom
- anemi och vitaminbrist
- munsår, dvs. afte
- öm tunga
- tandskador
- smärta i ben, muskler eller leder
- nervsmärta
- menstruationsstörningar
- låg födelsevikt, långsam tillväxt hos barn, försenad pubertet
- andningssymtom
- psykiatriska symtom: trötthet, depression, sömnstörningar
- neurologiska symtom: ataxi, polyneuropati, demens och hjärnatrofi, epilepsi
- leversjukdomar
- gynekologiska problem: menstruationsstörningar, infertilitet, upprepade missfall, tidig menopaus
Den exakta mekanismen för celiaki är okänd. För att det ska bryta ut krävs dock en genetisk predisposition och gluten i kosten. Enligt nuvarande kunskap kan celiaki inte förebyggas.
Den enda behandlingen för celiaki är att följa en livslång glutenfri diet.
Vävnadstransglutaminasvärden
Blodprov kan pålitligt undersöka celiakiantikroppar och identifiera personer där celiaki är sannolik. Vävnadstransglutaminas-testet IgA (S-tTGAbA, P-tTGAbA) är det mest känsliga och specifika blodprovet för att påvisa celiaki.
Referensvärden för vävnadstransglutaminasantikroppar (tTGAbA)
Referensvärden för vävnadstransglutaminasundersökningen (tTGAbA) är:
| Referensvärde | Tolkning |
| < 7 U/ml | Negativ |
| 7-10 U/ml | Gränsvärde |
| >10 U/ml | Positiv |
Förändringar i koncentrationen av vävnadstransglutaminasantikroppar återspeglar sjukdomens tillstånd, så testet kan också användas för att följa upp behandlingen av celiaki. När en patient diagnostiseras med celiaki bör antikroppsnivåerna initialt följas upp efter cirka 6 månader och sedan vart 1-2 år. Normalisering av antikroppsnivåerna efter övergång till en glutenfri diet kan ta månader.
Hos celiakipatienter är brist på immunoglobulin A (IgA) 10-15 gånger vanligare än hos den övriga befolkningen. Om brist på immunoglobulin A upptäcks kan tTGAbA-testet vara falskt negativt. Då bör även IgG-klass antikroppar undersökas.
I typiska fall kan en celiakidiagnos göras baserat på antikroppsundersökningen utan tunntarmsendoskopi. Diagnosen bekräftas dock ofta fortfarande genom mikroskopisk undersökning av ett tarmprov taget vid magendoskopi.
Var kan jag beställa ett vävnadstransglutaminastest?
Du kan beställa ett vävnadstransglutaminastest (IgA) från Puhdis webbutik. Celiakitestpaketet innehåller förutom vävnadstransglutaminasantikroppar (IgA) även immunoglobulin A (IgA) värde, vilket anger mängden av IgA-klassen immunoglobuliner som är centrala för att identifiera celiaki.
Alla Puhdis tester kan beställas utan läkarremiss. Du kan enkelt beställa en läkares fjärrkonsultation direkt från slutet av resultatrapporten om du vill diskutera dina resultat och din hälsa, om resultaten avviker från referensvärdena, om du har symtom eller om du misstänker en sjukdom.
Det är alltid bra att prata med en läkare om misstanke om celiaki.
Börja med glutenfri diet först efter testet
Det är inte värt att börja med en glutenfri diet innan diagnosen har gjorts, eftersom det annars finns en risk att celiaki inte kan diagnostiseras. Förutsättningen är att den undersökta personen har varit på en glutenhaltig diet i minst 6 veckor innan provtagningen.
Om celiaki bekräftas med ett prov taget från tunntarmen och diagnosen förblir oklar på grund av att en glutenfri diet följs, kan en ny undersökning göras först efter tre månaders glutenexponering. Att återinföra gluten i kosten är en smärtsam upplevelse för många celiakipatienter.
Screening för celiaki
Celiaki bör undersökas med bestämning av vävnadstransglutaminasantikroppar, även om det inte finns några symtom, om risken att drabbas av celiaki är större än vanligt.
Screening rekommenderas för personer som omfattas av något av följande:
- typ 1 diabetes
- autoimmun sköldkörtelsjukdom (underfunktion, överfunktion, kronisk inflammation)
- Sjögrens syndrom
- Downs syndrom
- Addisons sjukdom
- alopecia areata
- brist på immunoglobulin A i blodet
- autoimmun hepatit
- flera endokrina sjukdomar samtidigt
- en familjemedlem har celiaki
Den enda behandlingen för celiaki är en glutenfri diet
Celiaki behandlas med en glutenfri diet. Råg, korn och vete utesluts från kosten.
Celiakipatienten måste noggrant följa en glutenfri diet under hela sitt liv. Även små mängder gluten kan påverka hälsan negativt.
Genom att följa en glutenfri diet kanceliakipatienten dock leva ett normalt liv, och sjukdomen påverkar inte livslängden.
113,40 €
Celiakitestet innehåller följande undersökningar: vävnadstransglutaminas IgA-antikroppar (S -tTGAbA) och immunoglobulin A (Ig A). För en tillförlitlig celiakidiagnos krävs att den undersökta personen har följt en gluteninnehållande diet i minst 6 veckor före provtagningen.
Artikel
Celiaki – Symtom och behandling
Vid celiaki tål inte tunntarmen gluten som finns i spannmålsprodukter som vete, råg och korn. Behandlingen för celiaki är en strikt glutenfri kost.
Artikel
Gluten och glutenfri kost
TIETOPAKETIT Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. Dessutom innehåller olika sorter och derivat av dessa spannmål gluten, såsom mannagryn,
Artikel
Immunoglobulin A (IgA) är en antikropp
IgA-värdet undersöks vid diagnos av autoimmuna sjukdomar, såsom reumatoid artrit, lupus och celiaki.
Artikel
Laktosintolerans – Symtom, förekomst och behandling
Lite mindre än en femtedel av finländare får magont, gaser och andra besvärliga symtom från mjölkprodukter som innehåller laktos. Om du lider av liknande problem kan du ha laktosintolerans.
Artikel
Magont – ett obehagligt symtom med många olika orsaker
Magont är obehagliga symtom som ofta kan påverkas av val kring kosten.
Artikel uppdaterad:
25 april 2025
