Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är de största riskfaktorerna för att utveckla typ 2-diabetes som är den vanligaste typen av diabetes.
Diabetes är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som innebär att mängden socker i blodet är för högt. Det förhöjda blodsockret beror antingen på att kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin eller på insulinresistens, där cellernas förmåga att reagera på insulinet är nedsatt.
De vanligaste typerna av diabetes är:
Det finns också andra typer av diabetes, men dessa är mer sällsynta.
Att sköta diabetes kräver i allmänhet noggrann egenvård vilket främst innebär att man har goda kostvanor och motionerar regelbundet. Detta för att förhindra tillstånd av för högt eller för lågt blodsocker, samt följdsjukdomar som till exempel diabetiska ögonsjukdomar.
Typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes är den vanligaste formen av diabetes. Här har kroppen inte helt slutat att producera insulin, men det finns en insulinresistens som gör att insulinet inte räcker till. Detta innebär i sin tur att blodsockerhalten, eller halten av glukos, i blodet stiger och blir alldeles för hög.
Typ 2-diabetes beror både på ärftliga faktorer samt på övervikt och en ohälsosam livsstil. Även stress och rökning kan öka risken att utveckla diabetes.
Denna diabetestyp behandlas främst genom bättre levnadsvanor med ökad fysisk aktivitet och bättre kostvanor. Vanligtvis behövs även läkemedel för att sänka blodsockervärdet. Röker du bör du genast sluta då det ökar risken för de komplikationer som kan uppstå vid diabetes.
Begynnande eller väldigt mild form av typ 2-diabetes blir bättre av livsstilsförändringar framförallt kopplade till viktminskning. Livsstilsförändringar kan dessutom senarelägga uppkomsten av typ 2-diabetes eller skjuta upp behovet av medicinering.
Typ 1-diabetes diagnostiseras oftast hos barn och unga vuxna, men man kan även få sjukdomen i vuxen ålder. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där det egna immunförsvaret dödar de insulinproducerande cellerna, vilket i sin tur leder till att man får för mycket socker i blodet. Vid typ 1-diabetes krävs alltid behandling med insulin som injiceras antingen genom en insulinpenna eller en insulinpump.
Graviditetsdiabetes är en diabetestyp som uppkommer under graviditeten. Oftast blir blodsockervärdet normalt igen efter förlossningen.
Graviditetsdiabetes beror på en insulinresistens mot slutet av graviditeten, där insulinets effekt minskar och blodsockervärdet stiger. Övervikt är en betydande riskfaktor för att utveckla graviditetsdiabetes.
Graviditetsdiabetes ger sällan några symptom utan upptäcks ofta vid ett barnmorskebesök då glukoshalten kontrolleras.
Graviditetsdiabetes behandlas främst med livsstilsförändringar som att äta bra mat med mindre socker och att öka sin fysiska aktivitet. Detta räcker oftast för att normalisera tillståndet. Läkemedelsbehandling påbörjas först om man inte lyckats sänka blodsockernivån med livsstilsförändringar.
Obehandlad graviditetsdiabetes kan påverka fostrets utveckling och tillväxt samt leda till komplikationer i samband med förlossningen.
Har man haft graviditetsdiabetes har man en ökad risk för att insjukna i typ 2-diabetes senare i livet. Därför är det värt att se över sin livsstil och framförallt se till att undvika övervikt.
Andra, mer sällsynta diabetestyper är:
Vid diabetes typ-2 kommer symptomen ofta långsamt och kan därför vara svåra att upptäcka. Symptomen kan också vara olika starka och en del kan ha diabetes i flera år utan att veta om det.
Även vid diabetes typ-1 kan symptomen vara svåra att lägga märke till då de vanligtvis utvecklas under flera månader, men annars är sjukdomsförloppet snabbare vid diabetes typ-1.
Symptom på diabetes är bland annat:
För att förebygga diabetes är det viktigt att uppmärksamma förändringar i din egen kropp, särskilt om det finns diabetes i släkten.
Prediabetes är ett förstadium till diabetes. Det går att se det som ett varningstecken. Vid prediabetes är blodsockret högre än normalt, men inte tillräckligt högt för att vara diabetes.
Det är en sista varning och en uppmaning att ändra sin livsstil. Prediabetes är i allmänhet symptomfri, men trötthet kan förekomma.
Riskfaktorerna för att utveckla diabetes är samma som för prediabetes, eftersom prediabetes oftast fastställs innan den egentliga sjukdomen. Under fasen för prediabetes är det fortfarande möjligt att påverka en del av riskfaktorerna.
Diabetes diagnosticeras genom ett blodprov för att mäta blodsockernivån. Då mäter man glukosvärdet (fP-Gluk) och långtidssockervärdet (B-HbA1c) eller så utförs ett glukostoleranstest.
Det kan vara en bra idé för överviktiga personer (BMI > 25) att mäta blodsockret, framförallt om man också tillhör åtminstone ytterligare en riskgrupp, till exempel ålder.
Det kan också vara bra att mäta blodsockret hos personer som inte befinner sig i riskzonen och som har normal vikt om det sker förändringar i deras välbefinnande.
Följande tester används vid diagnos av diabetes:
Diabetes behandlas både med livsstilsförändringar och läkemedel. Det är bra om diabetesbehandlingen kommer igång i ett så tidigt skede som möjligt. Lyckade livsstilsförändringar vid prediabetes kan förskjuta eller helt förhindra att patienten senare insjuknar i diabetes.
Medicineringen planeras individuellt. Idag finns det ett flertal läkemedel för behandling av diabetes på marknaden. Insulin är inte förstaval som behandling för typ 2-diabetes, oftast börjar behandlingen med någon form av tabletter. Läkemedelsbehandling för diabetes syftar inte bara till att sänka blodsockret, utan också till andra faktorer som viktkontroll och förebyggande av följdsjukdomar.
Det viktigaste för en lyckad behandling av diabetes är egenvård i form av livsstilsförändringar. Behandlingen har större chans att lyckas om personen känner till behandlingens mål och hur de kan uppnås, dvs genom att personen har god kunskap om hur till exempel kost och motion påverkar blodsockernivån. Vid behandling av diabetes behövs tålamod eftersom permanenta livsstilsförändringar inte sker på en gång.
I praktiken består livsstilsförändringarna av:
Kosten spelar en viktig roll vid behandling av och för att förebygga uppkomsten av diabetes.
Dessutom syftar kosten till att:
Snabbdieter och pulverdieter ska direkt undvikas. Vid behandling av diabetes behövs en hälsosam kost utöver ökad träning.
Det är även värt att prova vegetarisk kost; det kan ibland vara förknippat med ett bättre tillstånd för typ-2 diabetiker.
Det är bra att prata med en dietist, särskilt om du har andra sjukdomar än diabetes som kräver kostbehandling (exempelvis celiaki, gikt, högt kolesterol, allvarlig njursvikt eller kraftig övervikt).
Motion rekommenderas för alla. Är du inte van att träna, bör du dock börja att träna med måtta, lyssna på din kropp och ta hänsyn till riskerna som finns.
Regelbunden träning minskar insulinresistensen och förbättrar blodsockerbalansen. Det har även positiva effekter på vikten, funktionen hos hjärta och lungor, blodfetter och blodtryck samt ökar välbefinnandet och gör en piggare.
Samma allmänna träningsrekommendationer gäller för personer med diabetes som för andra. För vuxna 18-64 år gäller följande rekommendationer från Folkhälsomyndigheten:
Kom ihåg att även lite träning är ett bättre alternativ än ingen träning alls.
Diabetes förknippas med både långvariga följdsjukdomar och plötsliga, akuta komplikationer
Långvariga följdsjukdomar av diabetes:
Risken för följdsjukdomar ökar med långvarigt högt blodsocker. Högt blodtryck och kolesterol, liksom rökning, ökar risken ytterligare. Med livsstilsförändringar går det att få en betydande effekt på utvecklingen av eventuella följdsjukdomar.
Regelbunden diabetesuppföljning inkluderar screening för njursjukdom, kontroller av ögon via ögenbottenfotografering samt undersökning av fötterna.
Förutom blodsockret övervakas också blodtryck och kolesterolnivåer regelbundet.
Akuta komplikationer av diabetes:
Det går att minska risken för att insjukna i diabetes med levnadsvanor. Se till att du har goda kost- och motionsvanor, äter regelbundna måltider, måttlig alkoholkonsumtion och undvik rökning.
Nu kan du ge bort en förebyggande laboratoriepaket till någon du tycker om! Ett fint sätt att visa att du bryr dig om dennes välmående! Ett presentkort på ett laboratoriepaket är en utmärkt presentidé för en person som är intresserad av att ta bättre hand om sin hälsa. Presentkortet med en rabattkod levereras digitalt till valfri e-postadress.
Laboratoriepaket Graviditet innehåller: blodstatus, ferritin, högkänsligt CRP, blodsocker, kolesterolnivåer, sköldkörtelfunktion, vitamin D och B12 samt folat, vilket är särskilt viktigt för gravida kvinnor. Testpaketet är lämpligt för både de som planerar en graviditet och gravida kvinnor.
Urea är en restprodukt som bildas när kroppen bryter ner aminosyror och proteiner efter att vi har ätit.
Folat eller folsyra, också kallat vitamin B9. Det är en bra idé att hålla koll på sina folatnivåer, särskilt om man tillhör en riskgrupp för folatbrist.
Järn behövs för att transportera syre i kroppen. Normala järnnivåer förhindrar anemi (blodbrist) och behövs för att hålla sig pigg och frisk. Både låga och höga järnvärden kan vara skadliga för hälsan.
Glukos är samma sak som blodsocker och är kroppens huvudsakliga energikälla. Glukosvärdet mäter mängden glukos som finns i blodet vid en viss tidpunkt.
Ett tillräckligt järnintag är viktigt för att säkerställa normal vakenhet och uthållighet. Laboratoriepaket Järnbrist inkluderar ferritin, blodstatus och CRP som ger dig insikt i dina järnnivåer.
Tillräckligt järnintag påverkar bland annat orket, humöret och det allmänna måendet. Som resultat i den omfattande undersökningen gällande järnbrist och anemi, får du de viktigaste värden, som relaterar till järn och järnförråden samt till anemi.
Ferritin är ett bra mått på kroppens järndepåer. Låga nivåer kan vara ett tecken på järnbrist, vilket kan påverka bland annat uthållighet, humör och allmänt välbefinnande.
Testosteron är det viktigaste könshormonet hos män och har påverkan på män genom hela livet. Bestämningen av fritt testosteron indikerar koncentrationen av aktivt, fritt testosteron i blodomloppet.
Inkluderar tester: totalt testosteron, fritt testosteron och SHBG, dvs sexualhormonbindande globulin.
Blodstatus består av flera tester. Testerna undersöker antalet blodceller och strukturen av röda blodkroppar.
S -hs-CRP, högkänsligt CRP (C-reaktivt protein) är en riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdomar.
Testet är personligt; beställningen bör göras med egna personuppgifter. Om du vill beställa testet åt någon annan, kan du köpa ett presentkort.
Vi tror att varenda en av oss förtjänar mer energi Vi stöder dig i främjandet av ditt välbefinnande och att uppnå ett bättre liv.
D-vitamintestet är för dig som vill få insikt i dina D-vitaminnivåer. Det är extra viktigt för oss nordbor att ha koll på nivåerna under det mörka höst- och vinterhalvåret. D-vitamin behövs för immunförsvar och förebyggande av osteoporos (benskörhet).
Regelbundna kontroller av kolesterol, samt att hålla kolesterolet på bra nivåer, är viktiga steg för att hålla sig frisk och för att kroppen ska må bra.
Hälsökontroll för vegetarianer är en omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en grundlig koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa. Innehåller till exempel vitamin B12, folat, vitamin D och ferritin.
Kreatinin och Pt-GFRe undersöks för att bedöma njurfunktion, alltså hur effektivt dina njurar kan rena ditt blod från restprodukter och skadliga ämnen. Innehåller två värden, kreatinin och GFR.
ASAT (aspartataminotransferas) är ett av de värden som ger dig en indikation på hur din lever mår. Värdet är intressant vid misstanke om, samt uppföljning av, leversjukdomar.
Albumin produceras i levern och har två viktiga funktioner – att reglera kroppens vätskenivåer samt att transportera viktiga näringsämnen till kroppens vävnader.
Laboratoriepaket Med hjälp av tester får du reda på viktiga hälsomarkörer för din hälsa. Färdiga laboratoriepaket Jämför paket Jämför paket Andra produkter Lägg
Artikel uppdaterad:
2 February 2024