Metabolt syndrom (MBS) – symtom, orsaker, behandling (motion och kost)

Artiklar

TIETOPAKETIT

Metabolt syndrom (MBS) – symtom, orsaker, behandling (motion och kost)

Vad är metabolt syndrom (MBS)?

Metabolt syndrom (MBS) avser ett tillstånd där en person har flera hälsofarliga störningar samtidigt. Dessa inkluderar bukfetma, nedsatt glukosmetabolism, hypertoni och störningar i fettomsättningen. Samspelet mellan dessa riskfaktorer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Vad orsakar metabolt syndrom?

Bukfetma och för lite motion är ofta förknippade med metabolt syndrom. Överskott av fett i bukhålan förändrar den normala metaboliska funktionen. Inflammatoriska celler ackumuleras mellan fettcellerna och utsöndrar cytokiner.

Cytokiner och andra fettcellsprodukter transporteras genom portådern till levern. I levern stör de leverns normala funktion på många sätt. Detta kan manifestera sig som högre blodsocker och blodtryck samt som störningar i levervärdena. Giktvärdet kan också öka och förändringar inträffa i blodets koaguleringsämnen.

Insulinresistens är också förknippad med metabolt syndrom. Insulinresistens avser vävnaders minskade känslighet för effekterna av insulin i levern, musklerna och fettvävnaderna.

Normalt bryter matsmältningssystemet ner maten vi äter till socker, det vill säga glukos. Bukspottkörteln producerar insulin som hjälper sockret att komma in i cellerna. Cellerna använder socker som bränsle.

Hos en person med insulinresistens minskar insulinets effektivitet i vävnaderna. Då behöver kroppen mer insulin än normalt för att hålla blodsockret stabilt. Bukspottkörteln försöker öka insulinutsöndringen för att tillgodose kroppens behov.

Men med tiden blir bukspottkörteln trött och kan inte längre producera tillräckligt med insulin. Som ett resultat börjar blodsockret stiga och diabetes bryter ut.

Symtom på metabolt syndrom

Ofta har man inga symtom vid metabolt syndrom. Metabolt syndrom förekommer även utan diabetes. Det första symtomet på metabolt syndrom kan tänkas vara en växande mage. Dessutom kan mycket högt blodsocker orsaka diabetesliknande symtom, såsom ökad törst och behov av att urinera, samt trötthet.

Metabolt syndrom och diabetes

En av egenskaperna hos syndromet är diabetes (eller något mildare störningar i sockermetabolismen), som kan förekomma hos upp till tre av fyra hjärtpatienter. Vanligtvis är diabetes latent och symtomfri. En störning i sockeromsättningen är en riskfaktor för ateroskleros.

Kriterier och definition av metabolt syndrom

Det finns flera definitioner av metabolt syndrom. Definitionen av metabolt syndrom uppfylls om tre av de fem kriterierna är uppfyllda.

De fem kriterierna är:

1. Midjemåttet överstiger 100 centimeter hos män och 90 centimeter hos kvinnor. Om midjemåttet överstiger 94 centimeter hos män och 80 centimeter hos kvinnor har man redan risk för uppkomst av metabolt syndrom.
2. Förhöjd triglyceridhalt (över 1,7 mmol/l).
3. Låg nivå av bra HDL-kolesterol (under 1,0 mmol/l hos män och under 1,3 hos kvinnor).
4. Förhöjt blodtryck (130/85 eller över).
5. Fasteglukos över 5,6 mmol/l eller personen har diagnostiserats med typ 2-diabetes.

När man betraktar dessa kriterier uppfylls definitionen av metabolt syndrom hos mer än en tredjedel av vuxna män och mer än en fjärdedel av kvinnorna.

Du kan till exempel beställa en mätning av glukos- och kolesterolvärden från Puhti. Läs också om Puhti-hälsoundersökningen. Hälsokontrollen hjälper dig att kontrollera hur din kropp mår och göra bättre val. Individuella tester, såsom fasteglukos, kan läggas till de färdiga testpaketen.

Behandling och förebyggande av metabolt syndrom

Metabolt syndrom kan förebyggas med hälsosam viktkontroll och regelbunden motion. En livsstilsförändring kan bidra till att förhindra utvecklingen av typ 2-diabetes.

Behandling av syndromet kräver ett livslångt engagemang i en hälsosam och balanserad livsstil.

• Motionera regelbundet. Daglig motion i minst 30 minuter är bra för hälsan och balanserar det metabola syndromets störningar. Mängden vardagsmotion kan enkelt ökas genom att ta trappan istället för hissen. Gå eller cykla korta sträckor istället för att ta bilen.
• Kom ihåg hälsosam viktkontroll. Att gå ner i vikt kan effektivt minska det metabola syndromets störningar. När vikten minskar avlägsnas fett från bukhålan och ännu mer effektivt från levern. Blodsockret och blodtrycket går också ner, mängden HDL-kolesterol ökar, och blodets triglyceridhalt minskar.
• Det lönar sig att sluta röka. Minska alkoholkonsumtionen.
• Ät mångsidigt och hälsosamt. Gynna grönsaker, frukt, bär och fullkorn i kosten. Människor som äter frukt dagligen har en lägre risk för metaboliskt syndrom. Metabolt syndrom verkar utvecklas mindre ofta hos personer som äter frukt dagligen. Riklig fruktkonsumtion kan också förhindra viktökning och högt blodtryck. Byt ut hårt fett mot mjukt fett. Som helhet, sträva efter mångsidighet och en hälsosam kost. Satsa på en regelbunden matrytm.
• Det är önskvärt att minska stress.
• Försök att satsa i sömn och vila.

Varför är det viktigt att behandla metabolt syndrom?

Metabolt syndrom är ett förrädiskt tillstånd på grund av sin asymtomatiska natur. Man märker syndromet ofta ganska sent. Ju tidigare ackumuleringen av riskfaktorer upptäcks, desto bättre kan de önskade resultaten uppnås med livsstilsförändringar och mediciner.

Metabolt syndrom ökar risken för ateroskleros. Ateroskleros kan leda till allvarliga hjärn- och hjärtinfarkter. Personer med metabolt syndrom löper i genomsnitt 2–3 gånger större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar än friska personer.

Metabolt syndrom åtföljs också ofta av fettansamling i levern, vilket kan leda till leversjukdomar som fettlever.

Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar

Kolesterol handlar om dina blodkärls hälsa

HDL – det goda kolesterolet

LDL-kolesterol – det dåliga kolesterolet

HbA1c mäter ditt långsiktiga blodsocker