Leukocyter (vita blodkroppar) är en viktig del av immunförsvaret

Artiklar

TIETOPAKETIT

Leukocyter (vita blodkroppar) är en viktig del av immunförsvaret

Vad är vita blodkroppar/leukocyter? 

Vita blodkroppar, eller leukocyter är en fundamental del av kroppens immunförsvar. Det är via de vita blodkropparna som kroppen kan bekämpa virus- och bakteriella infektioner.

Det finns flera olika grupperingar av vita blodkroppar, med varierande funktioner och uppgifter. Det är tack vare de vita blodkropparna som kroppen kan utveckla immunitet mot vissa sjukdomar, vilket kraftigt minskar risken för återinfektion. 

Typer av leukocyter

• Neutrofiler 
• Eosinofiler 
• Basofiler 
• Lymfocyter 
• Monocyter

De vita blodkropparna bildas i benmärgen, varifrån de färdas via blodomloppet till kroppens olika vävnader. Majoriteten av de vita blodkropparna återfinns i kroppens vävnader och endast en liten andel av dem cirkulerar i blodet. Trots det kan ett blodprov ge en bra bild av antalet vita blodkroppar i hela kroppen. 

Vad är ett B-Leukocytprov? 

B-Leukocyt-provet återspeglar det totala antalet vita blodkroppar i blodet. Under normala förhållanden finns det cirka 3,4 till 8,2 miljarder vita blodkroppar i en liter blod. Både för få och för många leukocyter i blodet kan tyda på hälsoproblem. 

Vad är referensintervallen för leukocyter? 

Referensintervallen för leukocyter (B-Leukocyt) är 3,4 – 8,2 x10⁹/L hos både män och kvinnor.

Enheten för leukocyter är i miljarder per liter. 

Vad kan höga leukocytvärden innebära? 

Höga B-Leukocyt-värden kallas leukocytos och kan orsakas av flera olika tillstånd och sjukdomar.  

Lätt förhöjda värden är relativt vanliga och kan inträffa vid exempelvis graviditet, fysisk eller psykisk påfrestning, efter måltider, rökning eller en pågående behandling med kortison. 

Då leukocyter är nödvändiga för att bekämpa infektioner är olika bakteriella eller virala sjukdomar en vanlig orsak till leukocytos. Vid vanliga infektiösa sjukdomar såsom influensa, rinit och halsfluss är nivåerna av vita blodkroppar måttligt förhöjda.  

Autoimmuna sjukdomar kan orsaka förhöjda värden

En annan relativt vanlig orsak till leukocytos är olika former av autoimmuna sjukdomar. Det är tillstånd där leukocyterna felaktigt tolkar kroppsegna celler som inkräktare. Den vanligaste autoimmuna sjukdomen är olika former av allergier, vilket alltså också kan öka mängden vita blodkroppar i blodet. 

En mindre vanlig, men betydligt allvarligare sjukdom där höga nivåer av vita blodkroppar ses är olika typer av leukemi. 

Vad kan låga leukocytvärden innebära? 

Ett minskat antal vita blodkroppar kallas leukopeni. Det är ett tillstånd som försvagar kroppens försvarssystem och ses vid flera olika sjukdomar. 

Antalet vita blodkroppar kan vara lågt av två huvudsakliga skäl: hög konsumtion av vita blodkroppar eller försämrad benmärgsproduktion. Mild leukopeni ses till exempel vid vissa virussjukdomar men försvinner oftast när sjukdomen förbättras.  

Vid allvarligare leukopenier ökar risken för svåra infektioner avsevärt. Det är därför mycket viktigt att fastställa orsaken till leukopeni och sedan behandla den underliggande orsaken. 

Vad kan orsaka leukopeni? 

• Flera olika virussjukdomar såsom HIV/AIDS. 
• Vissa bakteriella infektioner såsom tuberkulos 
• Flera autoimmuna sjukdomar såsom lupus och reumatoid artrit
• Sjukdomar i benmärgen såsom aplastisk anemi, myelodysplastiska syndrom, myelofibros
• Förstorad mjälte 
• Vitamin B12- och folsyrabrist 
• Flera cancerformer och cancerbehandlingar. 
• Medfödda störningar såsom svår medfödd neutropeni
• Långvarig behandling med vissa läkemedel. 

Leukopeni ger vanligtvis inga märkbara symtom, men kan öka risken för infektiösa sjukdomar. Därför är det mycket viktigt att alltid behandla den underliggande orsaken till leukopenin. 

B-Leukocyter och differentialräkning 

Provet B-leukocyter reflekterar det totalt antal vita blodkroppar men gör ingen skillnad mellan olika typer av vita blodkroppar. Även om B-Leukocytvärdet är normalt är det ibland nödvändigt att ta reda på hur andelen av olika vita blodkroppar ligger till. Det provet kallas för en differentialräkning eller B-Diff och det anger antalet av varje specifik underkategori av vita blodkroppar.

Blodstatus (B -PVK+T)

Basofilerna är vita blodkroppar (B-Baso, L-Baso%)

Eosinofiler är vita blodkroppar (B-Eos, L-Eos%)

Erytrocyter (EPK) anger mängden röda blodkroppar i blodet

Lymfocyter (B-Ly och L-Ly%)

Trombocyter möjliggör för blodet att koagulera