Hoppa till sidans innehåll
Hem / Artiklar / Stress – symtom, följder, behandling och stresshantering
Stress – symtom, följder, behandling och stresshantering

Stress – symtom, följder, behandling och stresshantering

Stress blir hälsofarlig om den stressiga livssituationen är långvarig, det vill säga blir kronisk.

Stress

  • Stress är skadlig när den varar länge.
  • Långvarig stress belastar både kroppen och sinnet.
  • Vi kan stå emot stress upp till en viss punkt, men om situationen varar länge, kan den leda till allvarligare konsekvenser.
  • Man kan lära sig hantera stress, och det finns hjälp att få.

Vad är stress?

Stress uppfattas ofta som en sinnesbelastande faktor som beror på arbetet eller livssituationen. Stress kan förknippas med både psykiska och kroppsliga symtom och sjukdomar.

Lite stress är bra för oss och får oss att fungera. Men att fortsätta med en stressig livssituation under lång tid är inte bra för hälsan. Många lider av kronisk stress i något skede av livet, utan att ens veta om det.

Långvarig stress belastar både kroppen och sinnet. Vi kan stå emot stress upp till en viss punkt, men om situationen varar länge, kan den leda till allvarligare konsekvenser.

I en stressituation utsöndrar kroppen kortisol.

Vilka är symtomen på stress?

Symtomen på stress är mycket olika och också alltid individuella. Symtom på stress är till exempel huvudvärk, spänningar i nacken och axlarna, samt andra symtom i olika delar av kroppen. Stress påverkar bland annat förmågan att fungera och koncentrera sig. Människor reagerar individuellt på stress. Stress kan orsaka symtom som påverkar kroppen eller sinnet.

På grund av stress kan vi bli lättretade och reagera argt till och med på våra närmaste. Regleringen av känslomässiga reaktioner blir svårare när man är stressad. Från att ha varit glada och mottagliga blir vi rentav fientliga, slutna, aggressiva och irriterade.

Stress kan också manifestera sig på huden eller till exempel som problem med tarmarna och matsmältningen. Många hud- och magproblem är relaterade till stress, och deras symtom förvärras med stress. Till exempel är irritabel tarm ett starkt stressrelaterat tarmtillstånd. Symtomen kan lindras med stresshantering.

I vissa fall märks inte symtomen på stress eftersom de antas vara en del av det normala livet. Situationen kan dock vara mycket stressig för kroppen, och alla bör lära sig att känna igen sina egna gränser och tillräckligheten av resurserna innan det är för sent.

Det kan ofta också vara svårt att urskilja om det är för mycket stress, utmattning, depression eller någon annan faktor som påverkar sinnets och kroppens allmänna välbefinnande.

Vilka är de fysiska symptomen på stress?

Vilka är de psykiska symtomen på stress?

Vad orsakar stress?

Stress kan orsakas av alltför krävande arbete, som man inte lyckas återhämta sig från på fritiden. Studier orsakar också ofta svår stress.

Ofta är en stressig situation summan av många faktorer. Den egna förmågan att kontrollera belastande faktorer som uppkommer samtidigt har försämrats eller situationen är på gränsen till den egna toleransen.

Stress kan också orsakas av en obehaglig miljö, till exempel av att arbeta i en alltför bullrig arbetsmiljö som ett öppet kontorslandskap. Fortsatta störningar i arbetet är stressande.

De som upplever mest stress är personer i ledande positioner och arbetslösa.

Bristande stöd från chefen, osäkerhet om den egna förmågan och bristande kontroll över arbetet orsakar stress. Stress i arbetet kan också orsakas till exempel av att vara tvungen att arbeta mot sina egna värderingar eller av frustration med innehållet i arbetet.

Stress kan orsakas av en stressig situation i familjen eller förhållandet, eller en dålig ekonomisk situation.

Till exempel har man ofta för många stressande faktorer på en gång i samband med vardagspusslet. Både arbetet och familjen kräver mycket. Då har man för många stressande faktorer på en gång; människans resurser tar helt enkelt slut mitt i alla krav och allt tryck. 

Stress handlar inte bara om faktorer som belastar sinnet. Till exempel ansträngande idrott orsakar också stress för kroppen. En person som tränar hårt bör alltid ges tillräckligt med tid för att återhämta sig och vila. För idrottare orsakar tävlingssituationer också extrem stress.

Jetlag och sömnstörningar orsakar stress i kroppen eftersom kroppen inte kan återhämta sig ordentligt under natten.

Plötsliga förändringar i livet som skilsmässa, en närståendes död, olyckor, arbetslöshet eller andra traumatiska situationer orsakar mycket stress.

Stress eller utbrändhet?

Arbetslivets ökande krav orsakar mer och mer stress. Långvarig stress är ansträngande. Gränsen mellan normal stress och utmattning kan vara svår att urskilja på egen hand. 

Utbrändhet avser ett störningstillstånd som orsakas av långvarig stress och som inkluderar trötthet, utmattning, en cynisk inställning till arbete och minskad professionell självkänsla.

Arbetsrelaterad kan stress orsakas av till exempel för krävande arbete, för långa dagar eller en känsla av att inte veta vad som förväntas av en själv som anställd.

Tryck kan också orsakas av en dålig atmosfär på arbetsplatsen eller överdriven konkurrens mellan anställda. Brist på uppskattning och en känsla av att arbetet är meningslöst är också belastande.

Utbrändhet anses inte vara en sjukdom, men det ökar risken för andra tillstånd och sjukdomar. Utbrändhet kan öka risken för depression, sömnstörningar, alkohol- och missbruksstörningar, stressrelaterade somatiska sjukdomar, olyckor och arbetsoförmåga.

Hur påverkar stress hälsan?

Stress förvärrar flera sjukdomar. Långvarig stress kan orsaka försämring eller uppkomst av vissa sjukdomar. Stress påverkar till exempel minnessjukdomar, sömnstörningar och kroppens inflammatoriska tillstånd.

Stress påverkar också matsmältningen, tarmfunktionen, tarmmikrobiotan och immuniteten och kan orsaka huvudvärk och hudsjukdomar.

Överdriven arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Långvarig stress kan också påskynda kroppens biologiska åldrande. 

Stress – när ska man uppsöka vård?

Om symtomen på stress kvarstår är det en bra idé att söka behandling. Vid behandling av kronisk stress och trötthet är det viktigaste att vila och återhämta sig bättre. Att gå igenom vilka faktorer det är som orsakar stress eller hurdana förändringar som skett i till exempel livsstilen eller arbetsförhållandena spelar en viktig roll. 

Snabba sätt att minska stress fungerar på kort sikt; till exempel kan andningsövningar hjälpa till före en stressig situation, som ett uppträdande. Långsiktig repetition av dessa övningar hjälper kroppen att lära sig att slappna av och vänja sig vid stressiga situationer.

Emellertid kommer man ibland över stress bara genom att man studerar sina egna verksamhetsmodeller och tankar och därmed lär sig självkännedom. I takt med att självkännedomen ökar, ökar också självförtroendet, och då avtar stressen.

Förutom vila kan man få långsiktig hjälp med stresshanteringen av nära och kära, terapi och till och med av stora livsförändringar.

Stressiga situationer bör alltid behandlas, och ibland kräver detta professionell hjälp och terapi. Bli inte ensam med dina egna tankar. Stress kan orsaka problem i människoförhållandena och med interaktion, vilket kan leda till problem i familjen och i parförhållandet.

En närståendes stress – vad kan man göra?

Ofta kan överdriven stress och livets belastning inte ses själv; stressen kryper in i livet lite i taget och man blir avtrubbad. Människorna som man umgås med kan då märka överbelastningen lättare än personen själv. I sådana fall är det bra för de närstående att ingripa, men det måste göras på rätt sätt.

Man kan reagera på situationen genom att berätta för personen i fråga att man är orolig för hen och erbjuda samtalshjälp. Det är bra att komma ihåg att det hjälper mer att lyssna än att prata. Ni kan diskutera lösningar på situationen och överväga om det finns ett behov av att söka hjälp någon annanstans.

Stresshantering – Hur minskar och hanterar man stress?

Stress kan minskas och hanteras med vardagliga metoder och övningar. I många fall behövs dock också professionell hjälp, till exempel med livshanteringen. 

Hjälpen från närstående och delandet av bekymmer är också mycket viktiga faktorer i behandlingen och förebyggandet av stress. Både terapi och frivilliga livsstilsförändringar hjälper.

Ofta räcker inte enbart kortsiktiga stresshanteringsmetoder (som sätt att sänka hjärtfrekvensen och lugna andningen), utan större förändringar i livet, arbetet eller relationerna behövs, beroende på situationen.

Att minska arbetstiden och arbetsbelastningen, ändra arbetstider och innehållet i arbetet kan bidra till att minska arbetsrelaterad stress. Att sluta med skiftarbete och förbättra nattsömnen gör det också ofta mycket lättare.

Stress kan kräva övningar i tänkande och självkännedom, utvärdering av de egna resurserna och mod att be om hjälp från närstående eller terapi. Lämpliga, självständiga övningar för alla finns till exempel på MIELI Psykisk Hälsa Finlands webbplats.

Att dela och diskutera sina bekymmer hjälper alltid. Att prata med sina närstående och ta upp bekymmer minskar symtomen på stress.

Å andra sidan hjälper det inte att konstant tänka på sina egna bekymmer. Det kan predisponera för depression och ångest.

Stress kan också orsakas av alltför ansträngande fysisk belastning på kroppen. Kroppen hos människor som idrottar mycket kan vara under för stor belastning, och kroppen har inte alltid tid att återhämta sig från träningen före nästa träningspass. Då kan det hjälpa att vila, äta tillräckligt mångsidigt och minska mängden motion.

Hos människor som rör sig lite kan däremot en liten ökning i mängden motion hjälpa. Återhämtningsövningar och en lugn start på träningen kan vara ett bättre alternativ än ett plötsligt hårt träningspass som överbelastar kroppen. Ansträngande idrott kan läggas till i vardagen även efter att den värsta stressiga situationen har gått över.

Ibland kan återställande vila och ökad sömn hjälpa mer än en ökning av ansträngande och belastande motion. Alla bör bedöma mängden och belastningen av motion individuellt – med hänsyn till belastningsfaktorer i andra områden i livet och de egna resurserna.

Ofta bemöts situationen på motsatt sätt på grund av att man gått upp i vikt. Man begränsar ätandet och kolhydraterna, gör drastiska kostförändringar och ökar mängden motion. Dessa kan emellertid vara just sådana metoder som gör att kroppen upplever ännu värre stress.

Att öka vilo- och sömnmängden, äta tillräckligt mångsidigt och rätt, ta återhämtande promenader och öka mängden vardagsmotion, lugna ner sig och vårda sina sociala relationer kan ofta vara den bästa lösningen för att minska stress.

Förebyggande av stress

I den normala vardagen kan stress förebyggas genom levnadsvanorna. Att äta tillräckligt och varierat, få en god natts sömn, få rätt mängd både vardagsmotion och ordentlig idrott hjälper kroppen och sinnet att fungera ordentligt och återhämta sig.

Trevliga fritidsaktiviteter och hobbyer är värda att ta hand om. Det hjälper inte om man presterar i vardagen och i hobbyerna – man måste stanna upp och tänka på vilka typer av hobbyer som verkligen är trevliga och avkopplande för en själv.

Även när det gäller människorelationer bör man stanna upp och fundera på om de ger krafter eller kräver resurser. Belastande människorelationer gör ingen nytta i det långa loppet, och ibland kan det vara mer befriande att ge upp än att hålla sig till vissa relationer.

Känslan av stress kan också påverkas genom att förändra sitt eget tänkande. På tankenivå orsakas stress ofta av att man tänker för mycket på tidigare händelser eller framtiden.

”Vad om”-tänkande orsakar oro för framtiden. Att bo i det förflutna tar i sin tur tankarna bort från nuet. Onödiga bekymmer orsakar stress, och man kan alltid påverka sina egna tankar. Stressiga tankar kan påverkas, även om det kräver övning.

Negativa tankar om till exempel den egna förmågan orsakar stress på alla områden i livet. Man kan utveckla det egna tänkandet, självkänslan och inställningen till saker och ting.

Att undvika alkohol, rökning och berusningsmedel hjälper till att förebygga stress.

Akuta stressreaktioner

När man talar om stress är det bra att skilja mellan olika begrepp. I vardagsspråket talar vi vanligtvis om stress när vi menar en långvarig stressig livssituation. Vi går härnäst igenom vad som menas med en akut stressreaktion och senare vad det posttraumatiska stressyndromet går ut på.

En akut stressreaktion uppstår i samband med en traumatisk upplevelse eller ett hot om en sådan situation. Traumatiska upplevelser inkluderar bland annat dödsfall, allvarliga sjukdom eller skador, bilolyckor, våld, våldtäkt, misshandel, naturkatastrofer, tortyr och skador i krig, eller en risk för dessa.

Symtomen på en akut stressreaktion varierar från person till person. Dissociativa symtom kan upplevas under och efter en traumatisk händelse. 

Dissociativa upplevelser inkluderar minskad medvetenhet om miljön, en subjektiv känsla av avtrubbning och avskildhet, frånvaro av känslomässiga reaktioner, att uppleva sig själv eller sin omgivning som främmande samt dissociativ minnesstörning, det vill säga en oförmåga att komma ihåg saker relaterade till traumat.

Förutom de ovan nämnda symtomen kan traumat upplevas igen i minnet och fantasin, som flashbacks eller i drömmar.

Personen kan också vara ständigt på sin vakt, ångestfull och lida av sömnlöshet. Personen försöker ofta undvika att komma ihåg situationen och prata om den.

Ju mer chockerande händelsen är, desto mer sannolikt är det att en akut stressreaktion kommer att inträffa.

Vid akuta stressreaktioner varar symtomen i minst två dagar och upp till fyra veckor. Om symtomen varar längre än en månad är det frågan om posttraumatiskt stressyndrom.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Posttraumatiskt stressyndrom uppstår i samband med en traumatisk upplevelse eller hotet om en traumatisk upplevelse.

Traumatiska upplevelser inkluderar till exempel dödsfall, allvarliga sjukdom eller skador, bilolyckor, våld, våldtäkt, misshandel, naturkatastrofer, tortyr och skador i krig, eller en risk för dessa.

En posttraumatisk stressreaktion kräver inte att situationen har berört personen själv. Reaktionen kan också utvecklas till exempel om situationen varit riktad mot en närstående.

Den traumatiska situationen orsakar intensiv rädsla och skräck. Aktivering av det autonoma nervsystemet (hjärtklappning, ökat blodtryck, svettning) kan inträffa under eller efter händelsen, vilket ökar risken för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom.

PTSD-symtomen inkluderar återkommande ångest, minnesbilder och mentala bilder av händelsen, samt känslor och drömmar om den traumatiska händelsen. På grund av dessa förekommer också olika kroppsliga symtom.

Personen försöker ofta undvika att prata om den traumatiska situationen och minnena. Tillståndet kan orsaka konstant vakenhet, manifesterad som svårigheter att somna, nattliga uppvaknanden, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och lättskrämdhet.

PTSD uppträder oftast tre månader efter den traumatiska händelsen. Vanligtvis har en akut stressreaktion inträffat före detta, omedelbart efter situationen. Symtomen kanske inte uppträder förrän senare i livet.

Om symtomen kvarstår eller förvärras bör man konsultera en psykiater, psykolog eller behandlingsenhet som är specialiserad på behandling av posttraumatisk stress.

Långvarig PTSD ökar risken för andra psykiatriska störningar som depression, sömnstörningar och alkoholism. Tillståndet kan också leda till arbetsoförmåga.

Symtomen på PTSD varierar från person till person. Förutsättningen för diagnos är att symtomen varar i minst en månad. Annars är det frågan om en akut stressreaktion.

    Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd​. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.

    Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.

Kortisoli
Artikel

Kortisol

Kortisol har flera viktiga funktioner, det reglerar exempelvis blodflödet och ämnesomsättningen i kroppen.

C-reaktiivinen proteiini (herkkä CRP)
Artikel

CRP mäter inflammationsnivån i kroppen

C-reaktivt protein, eller förkortningen CRP är ett protein som produceras av levern. Nivåerna av CRP i blodet stiger kraftigt vid inflammatoriska tillstånd som bland annat kan orsakas av sjukdomar och infektioner. Man mäter därför CRP, eller snabbsänkan som provet också kallas, för att undersöka om man har inflammatoriska tillstånd i kroppen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Gå till varukorgen: : 0,00