AFOS är förkortningen för enzymet alkaliskt fosfatas som framför allt finns i lever, gallvägar och ben. Det är därför vanligt att mäta AFOS när leverns, de tillhörande gallvägarnas samt skelettets hälsa undersöks.
AFOS är förkortningen för enzymet alkaliskt fosfatas som framför allt finns i lever, gallvägar och ben. Det är därför vanligt att mäta AFOS när leverns, de tillhörande gallvägarnas samt skelettets hälsa undersöks.
AFOS är förkortningen för enzymet alkaliskt fosfatas som man främst hittar i de leverceller som finns vid sidan av gallgångarna och i celler som är involverade i benbildning.
Nivåerna av AFOS påverkas därför av störningar i levern och de tillhörande gallvägarnas funktion samt vid olika sjukdomsprocesser i skelettet. Man testar därför AFOS vid misstanke om lever- och gallvägssjukdomar samt för att utvärdera skelettets hälsa. Särskilt vanligt är det att ta AFOS när man misstänker gallsten.
AFOS tillhör ett av standardproverna när man undersöker leverns hälsa. Man undersöker sina AFOS-nivåer med ett enkelt blodprov.
Referensvärden för AFOS är:
För vuxna: 35-105 U/l
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Förhöjda värden kan bland annat bero på:
Ett lågt AFOS värde är vad som förväntas hos en frisk person. I samband med exempelvis svår näringsbrist, särskilt brist på zink och magnesium, kan för låga nivåer uppstå. Vissa sällsynta ärftliga sjukdomar ger också ett för lågt värde.
AFOS som enskilt prov ger inte så mycket information om vad som specifikt är fel utan resultatet vägs alltid ihop med andra leverprover. Ofta jämför man mot ALAT-värdet eftersom det provet höjs mer av sjukdomar i själva levern och AFOS-värdet höjs mer av sjukdomstillstånd i gallvägarna.
Man kan också jämföra med GT-värdet för att avgöra om ett högt AFOS beror på påverkan hos skelett eller lever och gallvägar.
Vid vissa sjukdomstillstånd kan man lista ut vad som är fel med hjälp av att väga samman prover och symtom, vid andra behöver man ta ytterligare mer specifika prover för att veta säkert vad som är fel. Vissa personer har även ett förhöjt AFOS utan någon påvisbar orsak eller påverkan på hälsan.
AFOS-värdet i sig är inte kopplat till hälsan utan används för att indikera olika sjukdomstillstånd. Ett högt AFOS-värde i sig självt är alltså inte farligt, däremot beror det höga värdet ofta på sjukdomstillstånd som påverkar hälsan negativt. Dessa sjukdomstillstånd beror oftast på faktorer som är utom ens kontroll.