Albumin produceras i levern och har två viktiga funktioner, att reglera kroppens vätskenivåer samt att transportera viktiga näringsämnen till kroppens vävnader. Sänkta nivåer av albumin kan ses vid bland annat fysisk inaktivitet och näringsbrist.
Albumin produceras i levern och har två viktiga funktioner, att reglera kroppens vätskenivåer samt att transportera viktiga näringsämnen till kroppens vävnader. Sänkta nivåer av albumin kan ses vid bland annat fysisk inaktivitet och näringsbrist.
Albumin är det vanligast förekommande proteinet i plasma. Det produceras i levern och har två viktiga funktioner. Dels har albumin en stor betydelse för fördelningen av vatten mellan plasma och kroppsvävnader. Likaså fungerar albumin som en transportör för andra substanser såsom fettsyror, kalcium, koppar, zink och många läkemedel.
Mängden albumin i blodet regleras främst genom att få i sig protein och sammansättningen av proteiner i plasma.
Albumin har många viktiga fysiologiska funktioner och används som ett mått på olika sjukdomar.
Albuminnivåer kan användas för att dra slutsatser om prognosen för akut och kroniskt sjuka patienter, vilket gör det till ett utmärkt mått på den allmänna hälsan.
Albuminanalysen används för att få en uppfattning kring kroppens vätskebalans, leverfunktion, näringsstatus och några vanliga sjukdomar. Analysen används också om en person upplever oavsiktlig viktminskning eller trötthet.
En tredjedel av det kalcium som finns i blodet är bundet till albumin, vilket gör att det alltid är viktigt att relatera kalciumvärden till albuminnivåerna i blodet.
Referensintervallen för albumin är olika beroende på åldersgrupp:
18-39 år: 36-48 g/l
40-69 år: 36-45 g/l
≥ 70 år: 34-45 g/l
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Ett högt albuminvärde indikerar vanligtvis uttorkning. För att ytterligare bekräfta en misstänkt uttorkning kan man undersöka värdena för hemoglobin. Vid uttorkning är värdena för hemoglobin och hematokrit (andelen röda blodkroppar i blodet) förhöjda.
Vissa läkemedel kan också öka albuminnivåerna, exempelvis anabola steroider, androgener, insulin och kortikosteroider.
Vid låga nivåer av albumin i blodet tappar kroppen förmågan att reglera sin vätskebalans, vilket kan resultera i att det ansamlas vätska i kroppen. Detta kallas för ödem.
Den vanligaste orsaken till låga albuminvärden är att kroppen exponeras för någon form av stress eller störning, såsom inflammation vid en infektion. Vid en infektion svarar kroppen med det som kallas inflammation och ökar bland annat produktionen av flera skyddande proteiner i kroppen. Ett utav dessa skyddande proteiner kallas C-reaktivt protein (CRP) och förutom att skydda kroppen sänker CRP även leverns produktion av albumin.
Läckande blodkärl eller direkta skador på njurarna kan också vara orsaken till låga albuminnivåer.
Likaså kan ett flertal andra tillstånd orsaka låga albuminnivåer, såsom: